Har du sett en ovanligt stor geting i trädgården är det med största sannolikhet en bålgeting (Vespa crabro), Europas största samhällsbyggande geting. Trots den imponerande storleken är bålgetingen ovanligt sävlig och sticker betydligt mer sällan än den vanliga getingen.
Bålgetingen har blivit vanligare i Sverige de senaste decennierna, i takt med varmare somrar, och många som ser den för första gången blir oroliga i onödan. Här är fakta om insekten: hur du känner igen den, var den bygger bo och vad du bör göra om den dyker upp hemma.
Fakta om getingar och bålgetingen
Bålgetingen tillhör familjen Vespidae, samma familj som vanliga getingar, och är den största arten i sitt släkte som förekommer i Europa. Den kallas ibland “getingens storebror” eftersom den liknar en vanlig geting men är betydligt större. Just den här getingarten är dessutom ett rovdjur som jagar andra insekter, bland dem flugor och ibland honungsbin, vilket gör att biodlare ibland ser den som ett hot mot bikupor.
Boet byggs, precis som hos andra sociala getingar, av en pappersliknande massa som getingarna själva tuggar fram av trä och saliv. Ett fullvuxet getingbo kan under sensommaren rymma flera hundra individer, och finns det gott om ihåliga träd i närheten kan flera bon dyka upp i samma trädgård eller skogsdunge.
Kännetecken:
- Storlek – bålgetingens drottning är den största individen i boet, arbetarna och hanarna något mindre.
- Färg – ett utbrett rödbrunt mönster i ansiktet och på mellankroppen skiljer den tydligt från vanlig geting, som är helt gulsvart.
- Bakkroppen – gulsvart med bredare, mer rödbruna partier än hos vanlig geting.
- Flykt – bålgetingen flyger tyngre och lugnare, och till skillnad från de flesta getingar är den även aktiv i skymningen.
Så skiljer sig bålgetingen från en vanlig geting – skillnaden i storlek och temperament
Många som ser en stor geting tror att det är en ny eller okänd art, men det handlar oftast om storleksskillnaden mellan de två vanligaste sociala getingarna i Sverige.
| Vanlig geting (Vespula vulgaris) | Bålgeting (Vespa crabro) | |
|---|---|---|
| Arbetare | 11–16 mm | Klart större, tydligt kraftigare kropp |
| Drottning | 17–20 mm | Störst av alla svenska getingar |
| Färg | Gulsvart | Rödbrunt och gulsvart |
| Bo | Ofta i marken eller husväggar | Ihåliga träd, sällan i marken |
| Temperament | Mer lättirriterad | Ovanligt sävlig |
Är bålgetingar farliga – och vad göra om du blivit getingstucken?
Nej, storleken till trots är bålgetingen inte farligare än en vanlig geting. Den är snarare mindre aggressiv och sticker sällan om den inte blir attackerad eller känner boet hotat. Gadden fungerar på samma sätt som hos andra getingar, och giftet är inte kraftigare, men ett stick kan kännas mer eftersom gadden är större.
Vill du undvika att bli stucken räcker det oftast att röra sig lugnt: vifta inte och spring inte om en bålgeting kommer nära, och håll gärna sockerhaltig dryck och fallfrukt övertäckt utomhus eftersom det är sådant som lockar getingar dit. Har du ändå blivit getingstucken av misstag reagerar de flesta som vid ett vanligt getingstick, med rodnad och svullnad som klingar av inom några dagar.
Den verkliga risken med getingstick, oavsett art, är allergi. Blir man stungen i halsen eller munnen kan svullnaden göra det svårt att andas, och då ska man ringa 112 omedelbart. Är man inte allergisk brukar ett stick från bålgeting eller vanlig geting ge samma reaktion: rodnad, svullnad och sveda som klingar av inom ett par dagar.
Ett vanligt missförstånd är att bålgetingen skulle vara den asiatiska jättebålgetingen (Vespa mandarinia), en betydligt större och mer omtalad art. Den finns ännu inte i Europa eller Sverige, så en stor geting i den svenska trädgården är i praktiken alltid den vanliga, inhemska bålgetingen.
Var bygger bålgetingen bo, hur lever den och vad äter den?
Till skillnad från vanlig geting, som ofta bygger i marken, husgrunder eller väggreglar, väljer bålgetingen hellre skyddade hålrum ovan mark: ihåliga träd, gärna gamla ekar, men även stolpar, fågelholkar, vindsutrymmen och lador. En övervintrad drottning bygger upp boet ensam på våren och lägger de första äggen. Under sommaren växer kolonin med arbetare som tar över bobygget, medan drottningen fokuserar på äggläggning.
Bålgetingar lockas ofta till trädgårdar på sensommaren av fallfrukt, till exempel äpplen och plommon som ligger kvar på marken och börjar jäsa. De äter också andra insekter, vilket gör dem till ett nyttodjur som håller nere populationer av flugor och andra skadeinsekter runt huset.
Mot slutet av sommaren dör hela kolonin, förutom nya, nybefruktade getingdrottningar som kryper ner i skyddade utrymmen för att övervintra och starta varsitt nytt bo följande vår.
Vad göra om du ser en bålgeting, eller vill få bort ett bo?
I de flesta fall är det bästa att lämna bålgetingen ifred. Den är ett nyttodjur, sävlig av naturen och sticker bara om den känner sig hotad. Undvik att slå efter den eller stå still och vifta, utan flytta lugnt undan om den kommer nära.
Har bålgetingen byggt bo på en plats där ni ändå vistas mycket, exempelvis nära en uteplats eller ett fönster som ofta hålls öppet, kan det vara läge att kontakta en skadedjursbekämpare som kan flytta eller avlägsna boet säkert. Detsamma gäller om någon i hushållet har konstaterad getingallergi. Försök aldrig ta bort ett bålgetingsbo själv, särskilt inte genom att spraya eller täppa till ingången, då ökar risken för att bli stucken flera gånger.
Är den asiatiska jättebålgetingen i Sverige?
Nej. Asiatisk jättebålgeting (Vespa mandarinia), världens största bålgetingart, finns naturligt i Asien och har ännu inte etablerat sig i Europa. Naturvårdsverket bedömer dock att arten skulle kunna få fäste i södra Sverige i takt med ett varmare klimat, och den finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter som ska rapporteras vid fynd. I dag är en stor geting i den svenska trädgården så gott som alltid den vanliga, inhemska bålgetingen, inte den asiatiska varianten.
Andra skadedjur som ofta dyker upp samtidigt
Sensommaren är högsäsong för fler krypande och flygande besökare i trädgården och hemmet. Har du problem med myror i pallkragen är principen densamma som för getingar: leta reda på boet och åtgärda källan i stället för att bara jaga enstaka individer. Hittar myrorna i stället vägen inomhus finns konkreta steg i vår guide om myror inomhus. Ett annat vanligt höstbesök i badrum och källare är silverfiskar, där så blir du av med silverfiskar går igenom vad som lockar dem och hur du får bort dem för gott.
Bålgetingen är alltså inget att vara rädd för, snarare en stor men fredlig granne i trädgården som gör nytta genom att hålla efter andra insekter.
