Ja, vissa tvestjärtar kan flyga. Vår vanligaste art, vanlig tvestjärt, har stora och tunna flygvingar dolda under de korta täckvingarna, men den flyger sällan. Liten tvestjärt är undantaget som flyger gärna, medan skogstvestjärten saknar vingar helt och bara kan krypa.
Att man nästan aldrig ser en tvestjärt i luften beror alltså inte på att den saknar vingar. Det beror på att flygningen är krånglig för den. Nedan går vi igenom vilka arter som flyger, hur vingarna fungerar och vad det betyder för dig som hittar tvestjärtar inomhus.
Vilka tvestjärtar kan flyga?
I Sverige finns fyra arter av tvestjärtar, och de skiljer sig åt när det gäller vingarna:
| Art | Längd | Kan den flyga? |
|---|---|---|
| Vanlig tvestjärt (Forficula auricularia) | ca 10–14 mm | Ja, men flyger sällan |
| Liten tvestjärt (Labia minor) | ca 5–6 mm | Ja, och flyger gärna |
| Busktvestjärt (Apterygida media) | ca 10–15 mm | Lever som vanlig tvestjärt |
| Skogstvestjärt (Chelidura acanthopygia) | ca 6–13 mm | Nej, saknar vingar |
Den lilla tvestjärten är den du har störst chans att se flyga. Den vanliga tvestjärten kan lyfta, men den väljer nästan alltid att krypa. Majoriteten av alla tvestjärtar i världen flyger sällan eller aldrig, även de arter som har fullt fungerande vingar.
Hur fungerar tvestjärtens vingar?
Tvestjärtens framvingar är korta, hårda och läderartade, ungefär som hos en kortvingad skalbagge. Det är de som syns på ryggen. Under dem ligger ett par stora, tunna bakvingar som vecklas ut när insekten flyger. Det vetenskapliga namnet på ordningen, Dermaptera, kommer just av vingarna: derma betyder hud och ptera betyder vinge.
Svårigheten kommer efter landningen. Flygvingarna ska vikas ihop i flera lager för att få plats under de små täckvingarna, och till det använder tvestjärten tången längst bak på kroppen. Den behöver ett 40-tal rörelser med tången för att få vingarna på plats igen. Det är troligen förklaringen till att de flesta tvestjärtar hellre kryper. Det kostar helt enkelt för mycket arbete att flyga en kort sträcka.
Hos den vanliga tvestjärten kan du ibland se spetsarna på flygvingarna sticka fram som ett ljusare, gulaktigt parti på ryggen, precis bakom täckvingarna.
Fakta om tvestjärtar: fyra arter i Sverige
Tvestjärtar är brunaktiga insekter med långsmal, platt kropp och en tydlig tång baktill. I världen finns ungefär 2 000 arter, de flesta i tropiska områden. Kroppen kan vara mellan 5 och 30 millimeter lång beroende på art, men de svenska arterna blir sällan över 15 mm.
- Tången skiljer könen åt. Honans tång är rak på insidan, hanens är kraftigt böjd och kan vara 2,5–9 mm lång.
- Födan är blandad. Tvestjärtar är allätare och äter bladlöss, bladloppor och kvalster, men också mjuka växtdelar och blommor.
- Levnadssättet är nattligt. På dagen kryper de undan under stenar, i barkspringor, i komposten och på andra fuktiga platser.
Precis som vad gråsuggor äter styr var de håller till, söker sig tvestjärtar till fukt och mörker. Därför hittar du ofta båda arterna under samma sten eller blomkruka.
Flyger tvestjärtar in i bostaden?
Det händer att en tvestjärt flyger in genom ett öppet fönster, men de allra flesta kryper in. Tvestjärtar inomhus har oftast tagit sig in under trösklar, vid fönster, genom sprickor i grunden eller via ventiler som saknar insektsnät, ungefär på samma vägar som myror inomhus. En del följer också med in i morgontidningen från brevlådan.
Tvestjärtar söker sig gärna in i bostaden på sensommaren och efter perioder med växlande värme och regn, då de kan bli många. De skadar inte huset och är inte farliga för människor eller husdjur, men de kan vara obehagliga att hitta i tvättkorgen eller i badrummet.
Är du osäker på vad det är för kryp du hittat inomhus kan en genomgång av insekter som liknar vägglöss hjälpa dig att utesluta förväxlingar.
Gillra en fälla för tvestjärtar inomhus och ute
Eftersom tvestjärtar letar efter trånga, fuktiga gömställen är de lätta att fånga utan gift:
- Rulla ihop en bit lätt fuktad wellpapp eller tidning.
- Lägg den på kvällen där tvestjärtarna samlas, till exempel i källaren, vid tröskeln eller under en kruka.
- Töm fällan på morgonen, gärna i komposten där de gör nytta.
- Upprepa varje dag tills de blir färre.
Inomhus kan du också dammsuga upp dem. För att förebygga nya besök: täta springor vid trösklar och fönster, sätt insektsnät på ventilerna och ställ inte komposten tätt intill husväggen.
Mer om tvestjärtar
Kryper tvestjärtar in i öronen?
Nej, det är en gammal skröna. Myten har ändå gett insekten namn som öronmask och öronkrycka på svenska och earwig på engelska. Det finns inga belägg för att tvestjärtar kryper in i öron och skadar trumhinnan.
Nyttodjur eller skadedjur?
I normala mängder är tvestjärten ett nyttodjur i trädgården, eftersom den äter bladlöss och andra skadeinsekter. Blir de väldigt många kan de tugga på dahlior, andra blommor och mjuka växtdelar. Undvik breda insektsgifter, som även dödar pollinerare, och flytta hellre tvestjärtarna med fällor.
Honan som vårdar sina ägg
Tvestjärten är en av få insekter där honan tar hand om avkomman. Hon lägger sina ägg i ett bo i marken, putsar och vänder dem så att de inte möglar och vaktar sedan de nykläckta ungarna. Hotas boet håller hon upp tången mot fienden.
Andra kryp som trivs i samma miljö
Tvestjärtar delar ofta gömställen med gråsuggor och silverfiskar, som också dras till fukt. Att sänka fukten inomhus och täta springor hjälper därför mot flera småkryp samtidigt.
